.

Sitter nu hemma med Jennie och har lite krök tillsammans med henne. Vi dricker vin som smakar enbart socker, men annars är det okej ;) Den lilla plutten åker utomlans imorgon, så vi måste ju fira att hon åker. HAHA.
Snart kommer Anna och Jennie, så det blir fortsättning på kvällen lång framöver. TREVLIGT!

Men nu ska jag gå och fortsätta kröka. Bilder kommer ikväll, eller så.
PUSS

Åååh, så underbart att få sova ut! Men hade sovit länge om det inte var för att min mamma ringde och sa att jag behövde gå ut med hunden. Och det är inte så farligt, eftersom solen skiner, och jag ändå behöver köpa cigg. Så han får följa med till shell när jag handlar.

Sen ska jag hem och sminka mig, för att sedan åka till haninge (?) och köpa lite grejs. Lite nya halsband och örhängen, sånt tjejtjaffs lixom.

Somnade runt halv 5-5 inatt, men det var skönt att dra ut likte på tiden och verkligen ta till fördel att jag är ledig.
Men jag uppdaterar är jag kommer hem sen.

PUSS <3

Klcokan blev lite mer än vad jag räknat med, men vafan - jag är ledig imorgon. Då spelar det ju ingen roll hur länge man är uppe, right?

Men nu ska jag iallafall ta med mig mitt täcke och lägga mig i sängen.
Ska sova riiiiktigt länge imorgon!

PUSS <3

Vilken vändning det blev i mitt humör nu. Jag mår skit, vill bara skrika och gråta ut. Jag hatar det här. Varför ska det vara så svårt med förhållanden? Varför ska det vara så svårt att veta vad man vill, egentligen. Jag vet inte vad jag känner, eller vad jag vill känna. Jag vet inte hur jag vill ha det.
det är så jävla svårt just nu. Jag vill inte förlora dig, men samtidigt vet jag inte om det fungerar längre. Det kanske inte är meningen att det ska vara du och jag.
Men den blicken som du gav mig idag, innan du gav dig iväg, den blicken kommer jag aldrig glömma. Det var en sån sorg i dina ögon, precis den sorg jag känner inom mig just nu.
Du och jag har spenderat nästan 3 år tillsammans, 3 underbara år. Ska de bara ta slut nu, bara sådär?
Ska jag aldrig mer få sova med dig, aldrig mer tvätta dina kläder, aldrig mer behöva städa undan alla dina saker som ligger överallt, aldrig mer få köpa presenter till dig, bara för att se ditt ansikte lysa upp i ett leende. Aldrig mer få säga att jag älskar dig, aldrig mer somna med dig i mina armar. Aldrig mer få skratta med dig framför tv;n, aldrig mer.
Aldrig mer, Simon?

Aldrig har jag älskat så som jag älskar dig, du är världens bästa pojkvän. Du lyssnar alltid, och försöker alltid trösta med dina ord. Du håller alltid om mig när jag är ledsen, och du visar alltid att du bryr dig.
Varför ska det sluta såhär?

Nu rinner tårarna som floder på mig, och jag vet inte hur detta ska sluta. Jag vet ingenting just nu.

Ååååh, jag skulle inte banga på att ligga här just nu



Så, Jennie, jag avundas dig för att du ska åka, men jag ska hälla lite sand, och lägga mig med en partydrink i solaruimet, ta ett svalkande dopp i duschen, för jag ska njuta precis lika mycket som du ska! JAG SKA BO I SOLARUIMET!

Har nästan hittat min perfekta tatuering. Jag ska ha den i nacken, men jag vet inte riktigt om hur den ska ligga i nacken, om man säger så. Jag vet inte om jag vill ha den som en löpande text, eller en text på flera rader, om ni förstår.

Jag vill hitta ett motto/en ordfras som stämmer in på mig. Som träffar mig sådär i hjärtat. Och jag tror faktiskt att jag hittat det, men då kommer jag till frågan. Latin eller svenska? Eller kanske engelska?
De flesta, nu för tiden, har ju på latin. Kanske man ska vara lite annorlunda och kanske ta på arabiska? Det är en jävligt ball textstil, faktiskt!

Men jag ska kolla vidare lite. Jag vill väldigt gärna tatuera mig igen, och då passar det ju toppen eftersom jag fick ett presentkort av pappsen i fördelsedagspresent, så det blir väl bra?

Om ni har något motto, eller en ordfras, skriv gärna ner den, så kanske just din text kommer pryda mig i nacken.

PUSS <3

Så, nu har jag solat, varit social med mamma och druckigt en kopp te. Solandet var en pina, för jävlar va varmt det blev. Hela jag var dränkt i en enda stor vattenpöl. Eller okej, snarare svettpöl. Jag solade en halvtimme, och fick väl sådär lagom mycket färg. Tänkte sola en halvtimme till ikväll, om mina aktiviteter idag tillåter.
Om jag är ute till jättesent, så har jag ingen lust att somna i solariumet och vakna upp av att min kropp förvandlats till en enda stor isbit.

På altanen var det faktislt skönt att sitta, jag satt i baar morgonrock och njöt. Det var inte ens kallt. Lite kallt om tårna kanske, men hade jag haft tofflor hade jag inte frusit. Sköööönt, det känns som att våren är på gång på riktigt nu!

Det skulle blivit krogen ikväll med lilla malin, Jennie och mamma, men min kära mor har ingen lust längre. Kanske blir till att jag och Jennie drar ut själv? Skulle fungera det med, eftersom hon åker till Gran Canaria imorgon. Måste ju parta en sista gång, innan hon åker och blir brun.
Jag ska sola varje dag, så att hon inte kan skryta om att hon är brunare än vad jag är, mwuhaha.

Men skriver kanske senare, nu ska jag klä på mig och sedan ta en vända med hunden. Måste ju hinna njuta rikligt av solen innan den försvinner.
PUSS <3

Erkänn att jag är ÜBERSCHNYYYGGG som fjortissminkad?!



Har man lika tråkigt som jag, så gör man vad som helst. HAHA

Kom hem från jobbet för ca 30 minuter sedan.
Jag lovar, att lägger jag mig inte ner snart kommer jag somna sittandes.
Jag höll på att sluta ögonen lite för länge på bussen. Har aldrig känt den tyngden i mina ögonlock förut, kunde verkligen inte hålla dem öppna.
Så nu ska jag lägga mig i soffan, och glo lite filmer.

Kanske uppdaterar senare om jag inte somnar.
PUSS <3

Naej, jag är alldeles för trött för att skriva.
Kan ju bara tala om att jobbet var bajs idag, och jag tänker inte ens kommentera det.
Nu ska jag titta på lite videos på youtube, sen ska jag krypa ner i min iskalla säng och sova.

Natti älsklingar

.. here I come!

Ringde precis Simon, efter några minuter av oro. Han har varit borta i nästan 2 timmar, och bara varit ute och sladdat. Men jag kom på det nu, och tankarna på en riktig krock kom upp i huvudet. Men pojkvasken levde, och jag blev lugn. Han är påväg hem nu, så han kan lägga sig vid mig och hålla om mig.
Ska bli mys!
Ska ringa Ungdomsmöttagningen imorgon, efter som jag har gått in i "de dagarna" - och hon sa ju att jag skulle ringa och beställa tid då.

Men nu ska jag gå och nanna, uppdaterar imorgon bitti.
BTW, mina cigaretter är slut!!

PUSS <3

Ninni, M06

Textkommunikation A

Den moraliska paniken

Jag tror att mycket av moralpaniken kommer att finnas kvar, även när jag och min generation skaffar barn. Det finns ingrott i oss också, våra föräldrars predikan finns där långt inne. Vi kommer inte att tillåta våra barn att titta på våldsfilmer när de är för unga, för det fick inte vi heller när vi var får små. Vi kan tycka att våra föräldrar lider av kraftig moralpanik, men vi kan redan nu inse att vi kommer vara likadana mot våra barn. Vi måste inse att våra föräldrar bara har gett dessa förbud för att de är oroliga, de vill inte att vi ska sluta upp på kåken, eller med en nål i armen i ett gathörn någonstans.

Min mamma led av moralpanik när jag var yngre. Jag gjorde en riktig revolt när jag var runt 14-15 år. Då piercade jag mig i läppen, själv hos en kompis, och jag började dricka och smita ut på nätterna. Min mamma blev helt galen, helt rabiat, och gav mig alla de förbud som finns att få. Jag fick inte titta på tv, inte gå ut efter skolan, inte använda min mobil, inte sitta vid datorn eller prata i telefon efter klockan sju. Och som du själv kan förstå, gjorde detta att jag ville göra ännu mer revolt. Jag började snatta, dricka ännu mer, sno dricka från deras skåp.

Den händelse som gjorde att jag förstod vad jag höll på med, var den dagen jag åkte fast för snatteri. Då vart min mamma inte arg, istället satte hon sig och grät. Hon grät i flera dagar, flera nätter. Hon pratade inte med mig på en vecka, utan jag fick höra från min pappa att jag hade gjort min mamma mer besviken än hon varit på flera år. Deras dotter var en tjyv, en kriminell.

Den dagen tog jag mig i kragen och började söka jobb, jag slutade dricka men framför allt slutade jag snatta. Inte ens ett tuggummi fick slinka ner i fickan. Jag blev laglig och en riktig "mammas-lilla-dröm-dotter"

Det finns så mycket saker som jag kommer ihåg, från min tid som rebell. I fyran smög jag alltid med mig min mammas mascara, och sminkade mig när jag kom till skolan. Sen innan hon kom och hämtade mig och min bror, sprang jag in på toaletten och tvättade bort det. När det var fest sminkade alltid min mamma mig, så hon kunde hålla koll på hur jag såg ut. Om det var en riktig fest, som till exempel klassfest eller liknande, brukade jag få ha mascara och läppglans. Annars var det bara ögonskugga och lite rouge.

Jag sminkade mig hemma hos kompisar när jag skulle sova där, jag sminkade mig på HM när jag var där med kompisar. Jag sminkade mig till och med på nätterna när mamma låg och sov. Jag kunde stå i timmar och beundra mitt verk.

En natt kom mamma upp för ett besök på toaletten, och då såg hon mig stå där, fullkletad med hennes läppstift och mascara upp till ögonbrynen. Det var kalabalik hemma, hon tvättade snabbt av sminket, och skickade mig i säng. Hon låste in allt sitt smink, så jag inte kunde komma åt det.

Jag vet fortfarande inte idag vart hon gömde sminket, hon skrattar bara när jag nämner det nu.

Jag brukade även ta mammas stringtrosor. Jag hade en tjej i klassen som hade fått börja använda såna för sin mamma. Min mamma blev helt chockad när jag kom hem och berättade det. Vi gick ju ändå bara i femman, någon gräns måste man ju dra.

Tillslut, sommarlovet till sexan, fick jag min första BH och mina allra första string. Det var ett par vita, men tjocka band på sidorna, och var fint prydda med Nalle Puh. Det fick inte vara för porrigt för en tolvåring. Hon skulle skämmas ögonen ur sig om jag skulle komma med minimala spetstrosor och en spetsBH.

Oj, om hon skulle ha sett mina underkläder idag.

Jag fick inte heller ha string under kjolar, eftersom killarna i klassen kunde dra upp kjolen. Men jag fick ha stringtrosor under mina mjukisbyxor. För dom kunde dom ju absolut inte dra ner, nej. Det min mamma inte visste, var att det var en utan killarnas favoritsysslor. Att dra ner byxorna på oss som hade "mjukisar", och då var det ju extra skämmigt, på ett roligt sätt, att få dem neddragna. Då fick man ju skrika sådär löjligt och låssas bli arg.

Senare med åren blev också piercningar populärt. Alla hade en, utom jag. Det brukar ju låta så, eller hur? "Alla" hade i läppen, i näsan, i naveln, i ögonbrynet eller någon annan stans. Men jag fick inte, inte ens i näsan.

"Du får vänta tills du är arton"

"Det är inte snyggt, du får inte. Du är min dotter och jag bestämmer"

 Så jag gjorde en själv. Jag och en kompis gick till syaffären och köpte den fetaste nålen de hade, en söt liten piercing, och en iskabbe som vi kunde ha som bedövning. Det gjorde fruktansvärt ont, självklart. Isen hade bara gjort det värre, så det redan var känsligt och svullet.

Men jag lyckades, jag hade en piercing där tillslut. Jag gömde den för mamma och pappa i en vecka. Jag tog nämligen ut den när jag kom hem, och satte i den när jag gick och la mig, tog ut den när det var frukost, och satte i den så fort jag kom utanför dörren.

Men jag orkade inte hålla på så, så jag berättade för henne. Jag kom hem jättestolt för att visa henne.

Du kan ju förstå hur hon reagerade på det. Hon gick i taken, ögonen svartnade och jag kan nästan svära på att det kom lite rök ur näsan på henne. Men jag behöll den där, i cirka två månader. Sen blev jag erbjuden tusen kronor för att ta ut den. Och det gjorde jag, och köpte en jacka för dom pengarna.

Sen vet jag faktiskt inte om jag varit busigare än så. Det har ju självklart blivit en hel del sena ankomster, långa samtal vid middagsbordet, många utegångsförbud och liknande.

Men jag kommer nog vara likadan mot mina barn. Jag vet ju att min mamma lyckades med mig, här sitter jag nu, snattar aldrig, jobbar istället för att kröka bort studiebidraget, sminkar mig inte så förfärligt mycket och jag är en allmänt duktig flicka.

Det hon fortfarande kan vara lite sur över är ju att jag röker, och missköter skolan en hel del.

Men den moraliska paniken kommer komma tillbaka, mina småsyskon kommer snart vara i revoltåldern. Men då finns jag där, jag kommer att finnas där för att läxa upp dem, och om jag hade det svårt, gissa hur de kommer att ha det!

Sitter just nu på Text-lektionen med Anna.
En riktigt trevlig lektion, som jag uppskattar högt.
Vi har just nu skrivit om moralisk panik. Alltså, typ vad våra föräldrar kände panik för när vi var yngre. Typ, stringtrosor, använda smink, ''utmanande kläder'' , aa you get the point. Det skulle vi skriva ner på en halv sida, jag (som vanligt.....) skrev en och en halv. Jag kan verkligen inte bara välja ut något, eftersom jag tycker att jag skriver bra om det ena stycket, men bättre om det andra, men jag vill ändå inte ta bort något.

Men nu ska vi gå igenom.
Kanske skriver sen.
PUSS <3

Okej, NU ska jag gå och sova. Som vanligt fastnar jag här, men som tur var så börjar jag inte förens halv tolv imorgon, så det är skönt.

Men jag säger god natt nu, så hörs vi imorgon!
PUSS <3

Så stod det när jag sjukanmälde mig själv. Jag orkar inte gå. Jag går på livskunskapen, så jag ska lägga mig och läsa nu en stund, eftersom boken ska vara utläst idag, och jag har en liten bit kvar, så att säga.
Jag mår inge bra idag, känner mig deppig, och har inte lust för någonting.

Sitter nu på naturkunskap. Har precis avverkat en timme med matematik, och jag kan ju inte säga att jag njöt? Men sen när jag kom in i klassrummet sade alla grattis, och då blev jag genast mycket gladare.
Snart är det dags för lunch,och jag är SVINhungrig, och sedan avslutas dagen med svenska.

NAJS. Sen - TATUERING!

Nu jävlar ska jag ta tag i min skola. Jag har precis skickat ett mejl till en lärare ang. en uppgift så jag kan få G i samhällskunskap, som jag fick IG i, i ettan. Jag måste få bort så många IG:n som möjligt om jag ska fixa detta. Jag ska även mejla henne som vi hade naturkunskap med i ettan, och få en uppgift så jag fixar ett G där också. Då är det alltså bara historian som kommer vara kvar som IG från ettan. Om jag får tummen ur röven och gör det, vill säga. Och det kommer inte bli lätt, och jag kommer säkerligen skita i det helt, men jag måste.

För övrigt sitter jag i en datasal, ska egentligen jobba med naturkunskap, men jag ska hitta pappret där det står uppläggningen av detta projekt så jag kan börja någon gång. Om typ 2-3 veckor ska detta vara inlämnat, och läraren tror inte att jag kommer fixa detta. Fyfan.

Efter detta är det lunch, och sedan svenska. Och sen är det dags, för min del, att åka och jobba. Pengarpengarpengar! <3

Jahaja, jag har fortfarande inte gått och lagt mig. Jag har käkat middag, och spelat ett spel med familjen. Eller aa, mina syskon. IBland måste man vara lite kärleksfull mot dem också, tycker ni inte?

Men nu ska jag iallafall titta lite på tv, samt läsa. Kanske somnar då också?

Blir fruktansvärt irreterad på denna 'tema-sida'. När jag testar, och gör ett tema som jag egentligen inte vill ha, men bara för att testa olika, så går temat att använda. Men sen när jag ska göra ett på riktigt, då går det fanimej inte! Bajsigt irreterande. Så nu ska jag låta den vila ett tag, och sedan försöka igen.

PUSS <3

HIttat en sida där du gör dina egna teman till mobilen.
Skitkul att sitta o leka lite. Kan ju göra hur mycket som helst!
Och jag som skulle sova?