YES

GALET NERVÖS!
Nu gäller det, nu JÄVLAR!


Arbetsintervju på fredag, och jag är galet taggad! Espresso house, here I come!

HATAR KYLA

Fyfan, jag är redan trött på denna kyla som infinner sig varenda jävla vinter. Inte bara för att det är kallt ute, utan för att mitt rum som befinner sig på källarvåningen, alltid är så JÄVLA kallt! Jag har parkettgolv, och det är som att gå på is när man kliver upp på morgonen.
Det spelar ingen roll att elementen är påsatta på fullt, det är svinkallt och äckligt iallafall. Man har ju inte direkt stor lust till att kliva upp då iallafall.

Jag gillar verkligen inte vintern. Visst, det är jättemysigt med julafton, och skitkul med nyårsafton. Men varför denna kyla? Och snö, framför allt. Vad är grejen. Jättefint med snö på julafton, men jag kan ta ett vykort och kolla på snön därifrån. Fungerar perfekt för mig.

Jag ska flytta utomlans. Vintern i Thailand och sommarn.. Ja.. Den går väl an i Sverige. Kanske.

MEN JAG HATAR KYLAN, OCH MED DEN KOMMER SNÖN.
RATA SNÖN.

hemma igen

Asså vilken helg! UNDERBAR säger jag bara.
Nu är det sängen som gäller, jobb imorgon.

Men vi höööööööööööööööööööööörs <3<3

WEEY

Ojojoj, vilken kväll igår! För mycket pengar gjorde av med, men fan va jag levde livet!
Men nu är det snart dags för nästa fest, ska till Sara på lite partajande. Har precis ätit en übergod middag, och är nu taggad till tusen!

Kanske uppdaterar imorgon efter jobbet med bilder.
PÖSS

stressad

Sara från jobbet ringde och bad mig komma in tidigare. Jag hart ingen som helst möjlighet till det, eftersom bussarna går lite som de vill, och jag kommer inte dit förrän vid ett. Men jag blir stressad iallafall, även fast jag inte kan göra något åt det.

Utgång med Victoria ikväll! Kul kul kul. Sen imorgon är det fira Sara B på jobber som gäller. Fullspäckad helg kan jag lova! :)

idag gäller det

Jag har nog bestämt mig. Idag ska jag sola solarium efter jobbet och bli brun och fin. Efter det ska jag ut och gå med min hund, en riktigt lång promenad!

Fast jag tror att jag vet hur det blir.. Jag kommer komma hem efter jobbet, inte orka sola, släppa ut hundfan på tomten och sen sova. Eftersom jag inte sovit något inatt kommer det nog bli så. Och pluuuus att jag nog inte får sola med tanke på mina nya piercingar..
Det sög ju...

hard work work

Jag har börjat tänka efter. Vad sägs om att börja träna lite? Skulle vara jävligt skönt att ha någonting nyttigt och trevligt att göra, nu när mörkret kommer. Men asså, det här med att springa klarar jag inte, konditionen är inte vad den var förut (sisådär innan jag började röka^^) Men, n¨ågonting måste göras.

Nån som är på? TRÄNA MED MIG!


kan inte sova

Japp, så sitter jag här igen då. Kan inte sova, kommer inte kunna sova förräns jag ändå ska upp sen. Det sög ju må jag lova. Men nu när jag sitter här i min ensamhet, eftersom Elin precis lämnat mig från msn, så kollar jag igenom gamla bilder. Och fyfan va roligt jag har minnen att titta tillbaka på!
Kolla själv:

                               

Nu orkar jag inte välja ut mera, har tagit ur lite av dessa bilder jag har på datorn. Vad de visar orkar jag inte förklara, ni får använda ögon och fantasi, så löser det sig!

-

AND I'M OUT!


onsdag!

Åh så underbart att få sova ut utan att ha skolan på sitt samvete!
Men nu är jag färdigfixad och redo för jobbet. Pigg&glad idag faktiskt.

Ikväll är det då bio som gäller, får se om jag hinner äta innan, för jag vill verkoligen ha Taco Bar! MUMS!

Kanske uppdaterar när jag kommer hem med lite bilder och så (:
puss&kram

tisdag

Jag lyckas aldrig somna när jag vill. Nu somnade jag alldeles för tidigt i soffan under en film med moster och Benke. Vaknade för en liten stund sen och känner mig pigg och utvilad. Lycka till att somna nu!
Men däremot gör det inte så himla mycket, för jag har studiedag imorgon, så jag kan sova hur länge jag vill. Kanske inte överdrivet länge då det även står jobb och bio på schemat.

Så, resten av veckan ser ut såhär:
Onsdag; Studiedag, försöka städa rummet. Jobba 16.30-20.00 och sedan bio med moster, mamma och bror. Saw 5
Torsdag; Skola 08.15-12.10. Sedan är det jobb från 13-20.00 och efter det en mysig fika med Elin.
Fredag; Skola 08.15-12.20. Jobb från 13-20.00 och därefter tagga till och gå ut på krogen med Victoria.
Lördag; LEDIG! Kanske en fika med moster innan det är dags att tagga till inför födelsedagskalas i skogås.
Söndag; Jobb 12-18.00 och sen sova sova sova!

Ser den mysig och trevlig ut? Njae, det vette fan.
Men nu ska jag hoppa i säng, försöka sova går ju.

Skriver kanske imorgon.

en händelsefattig och deprimerad dag

Jag vet inte riktigt vad det har varit med mig idag.
För det första försov jag mig, så jag var inte med på idrotten. Sen har hela dagen i skolan bara varit allmänt jobbig och tråkigt. Samt att dessa omdömen har legat som ett kliser i huvudet hela dagen, och jag får ångest av att tänka på hur jävla mycket jag har skitat till det för mig.
Men samtidigt tror jag inte att det kommer bli någon skillnad, jag kommer aldrig bli den som går en hel vecka i skolan utan att antingen varit hemma eller struntat i någon lektion. För det har jag aldrig varit.
Jag har inte orken, lusten eller viljan till att ta tag i saker, och verkligen göra mitt bästa. Jag gör det lite halvdant, får ett G och blir sedan nöjd. Eller så struntar jag i det helt, och skaffar mig massor av restuppgifter istället.

När ska jag växa upp och inse allvaret i detta egentligen? Kommer någonsin den dagen komma, då jag ser skolan som någon väldigt viktigt och betydelsefullt?
Jag tror aldrig att den kommer komma. Eller så kommer den komma alldeles för sent.

nanna sängen?

Det är nog dags för det nu..
Så jag säger hejdå och godnatt nu.

Såå.. Hej då och god natt!

omdömen

Ja, som vanligt ser det inte bra ut.. Eller ja asså, så himla mycket fel var det inte, men har risk för streck igen. Denna gång är det Bild och Form som spökar.. Jag tror nog att jag måste börja gå på den, får typ rita lite hemma och så, så jag iallafall får ett IG istället för ett streck.

Men, geografin måste fixas, där är det bara ett prov som måste göras. Och sen texten är det två texter som ska lämnas in. Sen får vi se. Bilden.. Jaa. Det fixar sig.

uppdatering

Anna är en bra söt jävel.
Ville bara säga det.. Hmm?

Men, hon sa en riktigt rolig sak till mig, inte bara det att hon är glad om jag är kvar vid msn när hon tagit sitt älskade bad, utan när hon berättade att det självklart kommer bli en kryssning på hennes födelsedag! UNDERBART JU! Vi, hennes närmsta vänner, är bjudna på en kryssning. Så det är alltså dags att spara lite pengar igen då. Men det är lätt värt det.

Om jag orkar kanske jag slänger in lite bilder från kryssningen då Victoria fyllde myndig.
Men nu; en bild på mina nya piercingar!

MYCKET SMÄRTA x2!

  

Men det vart fint tycker jag (:

 

Dock är den inte klar ännu, då jag ska göra två till i ''nederdelen'' av naveln, så det blir en form av en stjärna.
Men den högra piercingen (om man tittar uppifrån, framifrån: vänster) har däremot kanske samlat på sig en infektion, så jag baddar den som mitt barn, men lyckas hela tiden fastna i något.

Och på krogen ska vi inte prata om, när killarna kommer fram bakifrån och tar en på magen, KATCHING så fastnar dom i piercingen.. Jag satte mig ner och sket i att dansa tillslut.

piercing!

Idag har jag piercat mig. På två nya ställen.
OCH JÄVLAR VA ONT DET GJORDE!

torsdagmorgon

Jaha, så försov man sig iallafall.. Men det är lugnt, vi får hoppas att Claes står och snackar massa blaj i början på lektionen, så tjejerna inte behöver vänta på mig. Det är ju trots allt jag som håller i bandet som vi ska redigera idag. Jag fattar inte varför det alltid är jag som ska ta de "viktigaste" sakerna.

Menmen, nu är jag iallafall klar för avgång. Bussen kommer 52, och då står jag där med kameraväskan i högsta hugg och kliver på. Nu är det borstning av tänder som gäller, ska ni veta.

Ikväll är det jobb på listan, jobbar till åtta, men vi får seom det kanske blir lite fika efter det. Skulle sitta fint i höst/vinter/vet inte vad jag ska kalla det-vädret.

Men jag kanske uppdaterar när jag kommer hem, om jag inte sitter med näsan i geografiboken, som vi för övrigt har prov i imorgon, eller så ligger jag under täcket och snusar sött.

Men hur som helst, vi hörs! <3


talare? naej..

Vi hade ju nationella i svenska igår. Vi skulle hålla ett tal som pågick i ca fem minuter.
Jag skrev klart mitt tal långt in på natten till tisdag, så jag hade inte tid för att lära in det helt.
Men när jag skulle upp där, inför Eric, Matte och Bubba (samt lärare) höll jag på att dö.

Jag började kallsvettas, skaka, se svarta fläckar - ja höll helt enkelt på att svimma. Det var det värsta jag gjort i hela mitt liv. Så jag stod där, och baaaaaaara tittade ner i pappret. Läste helt innantill, för jag vågade inte titta upp i risk för tt antingen spy eller svimma.
När jag äntligen blev klar säger min lärare;
- Ninni, snälla! Kan du inte göra om det där, fast titta på oss när du talar?
Jag totalvägrade, för jag skakade som ett asplöv fortfarande. Och det gjorde jag i en timme efteråt förut också. Jag vet inte varför jag blöev så äckligt nervös, men nu vet jag att jag aldrig kommer bli en stor talare.

Här har ni mitt tal för er som är intresserade:

Att en förälder bestämmer hur våra allra första år kommer att se ut, vet alla. Men alla vet också att det är våra föräldrar som lär oss hur vi ska tycka och tänka i vissa lägen.

Jag har valt att berätta om texten "personlighetens vagga" som är skriven av Anders Carlberg, författare till boken "Generationsklyftan hotar demokratin". När han skriver denna text skriver han om hur viktigt det är att föräldrarna finns vid vår sida, och att de första åren är de som är mest betydelsefulla. Det är då vi lär oss som mest, och det är då vi skapar oss våra allra första intryck.


Vi ser hela tiden våra föräldrar agera i olika sammanhang, och vi lär oss utav deras handlingar. Det är egentligen våra föräldrar som skapar oss, och gör oss till dem vi är idag. Om vi hade haft några andra som uppfostrade oss hade vi inte varit densamma. Det är de som hjälper oss med hur vi ska reagera på olika saker, hur vi ska hantera vissa situationer.

De hjälper oss med intrycken vi får, och hjälper även oss att skapa nya intryck, och ge saker och människor en ny chans. För allt behöver inte vara som det ser ut, första intrycken har inte alltid rätt.


Föräldrar lämnar ett stort avtryck i oss. De kommer finnas med oss dag som natt, i våra hjärtan och minnen. Även den som inte har sina riktiga föräldrar runt omkring sig, eller kanske har förlorat en förälder. De kommer alltid ha någon annan viktig person runt omkring, någon som har ersatt den platsen. Det kommer alltid finnas någon där som tar hand om dig när du blir förvirrad och vill ha svar på saker.

När vi sedan har vuxit upp behöver vi inte föräldrarna lika mycket. För då har vi lärt oss hur vi ska hantera dessa intryck som vi får av olika saker, vi har lärt oss grunden för det tänkandet. Att man kanske inte ska lita på det första intrycket man skapar första gången man ser någon eller något. Att man ska tänka ett steg längre. Gå lite djupare, undersöka lite mer.


Intryck är något vi kommer få hela livet, och det ändras ju äldre vi blir. Vi kommer ändra omgivning, skapa nya vänner, och kan också helt ändra personlighet. Vi kommer uppfatta saker på andra sätt, och kanske tänka ett steg länge, eller kanske tänka ett steg för lite. Vänner runt omkring påverkar oss, kanske mer än vad föräldrarna gjorde. Föräldrarna har den kraften att påverka oss som små barn, men när vi skapar oss en vänskapskrets kan den uppfostran ändras helt.

Vi kan vända upp och ner på vår värld, genom att få fel intryck av saker. Vi kanske tycker att vissa saker verkar okej vid första intrycket, men det kan visa sig vara helt fel, och det avtrycket kommer finnas kvar i din själ genom hela ditt liv. Därför är det viktigt att tänka just det där steget längre, att gräva lite djupare i det du just nu tänker göra.


I texten jag har valt att prata om, nämns det ofta om hur föräldrar försöker få oss barn att lyckas med någon som de själva inte gjorde. Att det kan pusha för mycket för att sonen ska lyckas med det som pappan aldrig hann, eller att mamman kan vara så orolig för sin dotter, att det kan gå över i skrik och bråk.

När man läser denna text, ser man mycket som är sant. Det är ofta så att pappan vill att sin son ska bli en stor man, som har åstadkommit mycket, och mamman vill ha en dotter som skaffar en bra karriär och en fin familj.

Men när vi är barn ser vi det inte så. Vi tror att våra föräldrar inte är stolta nog över oss, att de är besvikna över att vi inte uppfyllde deras mål, som de ville att vi skulle uppnå. Men det är det vi alla ska lära oss, en förälder vill inget annat än att det ska gå bra för oss barn. De struntar i om vi hamnar i en kassa på Ica, eller hamnar i skilsmässa med tre barn, så länge vi är lyckliga och har det bra. Det är det vi alla barn ska uppskatta, och komma ihåg att påminna våra egna barn om.

Bilden som jag valde visar två händer. En mammas och ett litet barns. Jag tyckte den passade så bra ihop till texten jag valde, eftersom den visar hur nära våra föräldrar står oss i slutändan. I alla fall för mig. Jag pratar alltid med min mamma om problem, och hon känner mig lika bra som jag känner mig själv.

Och när man är ett riktigt litet barn, så finns det inte något som kallas "vänner". Det viktigaste vi har i livet då, är vår mamma och pappa. Och de känner desamma, när barnet har kommit är han det enda som existerar. Inget annat är viktigt.

Bilden tog jag från internet, vet tyvärr ingen speciell fotograf eller när den togs. Men den fanns i alla fall med på en blogg, där inlägget handlade om närhet och föräldraskap. Just det som mitt tal har handlat om idag.


Viktigast här i livet är att skapa sig nya intryck hela tiden, och se till att de intrycken är rätt, och att du handlar som du vill handla. Som jag sa tidigare så fastnar det ett avtryck i dig, som kommer följa dig genom livets alla svåra hinder, så se till att bara skaffa dig bra intryck, som du kan vara stolt och stå för.


jag&simon - vad hände sen?

Jag satt och läste de där gamla inläggen där jag skrivit om mig och Simon. Och det slog mig hur fruktansvärt orolig jag var över hur det skulle bli sen mellan oss. Men då kan jag bara uppdatera och säga såhär:

Det gick lite svajigt i början, eftersom jag var ledsen och så. Men jag ville inte visa mig ledsen så jag var väldigt arg istället, och när någon frågade om honom fnös jag bara och blev åter sur. Såfort någon pratade om honom så fröste jag tillbaka att jag inte ville höra något från honom, och att han inte var välkommen hemma hos mig.
Men allt jag egentligen ville var att träffa honom, se honom, krama honom.

Efter ett halvår av ingen som helst kontakt så bestämde jag mig helt plötsligt för att vi skulle träffas. Jag hade varit hemma hos min f.d chef, Pia, som bor löjligt nära Simon. Och med flera cider och drinkar i blodet, fick jag för mig att skicka ett sms till honom och be honom träffa mig. Han var inne på krogen inne i stan, men han åkte till Tallkrogen för att träffa mig.
Och vi träffades, pratade och jag grät. Jag saknade honom. Jag saknade hans familj, jag saknade OSS. Och han kände desamma. Han ville ha tillbaka oss, han ville försöka igen. Men jag visste fortfarande inte vad jag ville, så jag fortsatte gråta i tystnad.
Vi fortsatte träffas, tre dagar i rad. Han sov hos mig, jag var hos honom.
Sen vart jag rädd. Riktigt rädd. Höll jag på att göra ett misstag nu? Gör jag något som jag egentligen inte vill och kommer ångra sen? Ger jag honom förhoppningar som jag inte kan hålla?

Så jag slutade höra av mig.... Han sa att det var upp till mig om vi skulle träffas eller ej, för jag visste redan vad han ville. Och mitt sätt att visa det på, var att sluta höra av mig.

Han vart arg, och besviken på mig. Riktigt arg. Han ville inte veta av mig, och tyckte att jag hade betett mig som ett arsel, vilket jag också hade, det säger jag ingenting om.

Men så hade min bror lite "fest" hemma, då Simon var här. Men min bror däckade och alla andra åkte. Det var bara jag och Simon uppe då. Vi pratade, vi gick ut med hunden. Vi pratade om oss, om vad som hände. Han berättade att han mådde dåligt, men att det inte bara var pågrundav mig. Och jag försökte hjälpa, jag visade mitt stöd och gav mina råd.

Sen gick jag och la mig. Han kom efter en kort stund och la sig brevid mig. Ingenting hände, jag kände bara hans värme bakom mig. Det var skönt. Jag behövde inte göra någonting, hade inget att bevisa. Inte han heller. Vi bara låg där, skrattade lite åt patetiska människor, precis som vänner igen, och sen sov vi.
Mer än så var det inte, och mer än så behövde det inte heller vara.

Vi är vänner nu. Jag hatar inte honom, och han hatar inte mig.
Slutet gott, allting gott, kanske man kan säga?

Herregud vilket långt inlägg.. Men det behövdes, för det är en riktigt lång historia bakom oss.

Så jävla kul

Asså när man sitter och läser igenom jättegamla blogginlägg kan jag inte låta bli att skratta. Tillochmed jag tycker att de inläggen är roliga, och förundras över vilken fantasi jag hade, och vilken tid! Då hade jag ändå pojkvän, vänner, jobb och skola. Nu har jag.... eeehm... jobb och vänner? Ja just det, skolan också. Eller ja, om man ens kan räkna med den.

Jag skulle egentligen behöva sova, då jag kommer jobba imorgon. Åker direkt från skolan så jag är där till ett, och sen är det jobb till åtta. Kanske kan ta en mysig liten fika med elin sen (jobbarkompis) eftersom hon har varit utomlands en vecka nu, och jag har inte kunnat skvallra till henne.. Mycket att ta igen.

Men det är lugnt, jag har sovit ända sen jag kom hem från skolan, vilket var runt tretiden, eftersom jag har vart på möte och intervju med BRIS. Vi håller på att göra en film i skolan om ''Allemansrätten" eller hur det nu stavas. Så vi gör en dokumentär om misshandel/alkoholism i hemmet. Intressant! Samt att jag känner en vän som blivit utsatt av detta, och kan du ställa upp på intervjuer om hur det var, hur det kändes etcetra. Hon är skuggad däremot, men det ger en verklighetskänsla tycker jag!

Nu babblar jag på allt för mycket, vilket jag egentligen inte skulle göra. Men man kanske ska börja ta sig tiden att börja blogga igen? På riktigt menar jag nu. Kanske skulle kunna ta o göra det. Kan vara kul..

Menmen, kanske ska försöka sova nu, 8:15 står "rörlig bild" på schemat, och det är jag som har bandet från själva intervjun.

Puss&Kram

GÅ MED VAFAN

Gå med här och vinn saker, helt gratis! Det fungerar, jag lovar!

http://se.limbino.com/c01/link/7a248ym483

Uppdaterar säkert lite senare, pöss

-

Jag tänkte skriva, men jag ångrade mig. Jag orkar inte...?

RSS 2.0