.

Jag är lite ledsen just nu. Jag vet inte varför, men det känns som ett stort hål gapar i mig. Skriker och gråter efter att få bli igenfyllt. Det är som om någon tagit en stor grävskopa och tagit en stor bit av mig.
Jag vet inte vad jag ska göra för att få hålet att försvinna. Eller iallafall täppas igen lite.
Jag vet inte..

Det är alltid lätt att sätta upp en fasad. En fasad som visar att man är glad. För det är jag, jag är alltid glad. Alltid redo för att festa, dansa, skratta, skrika, snacka skit, jobba, trösta min familj och vänner. Det är en fasad jag alltid har haft och troligen alltid kommer ha.
På jobbet säger dom det, att jag är alltid så glad och de blir glada när de ser att jag ska jobba. Jag har alltid en sån energi och är så trevlig mot kunderna. Fast egentligen får jag bara lust att ta fram en bomb och spränga alla i luften. Jag är TRÖTT på allt just nu.

Men jag ska inte klaga. Jag är glad. Jag mår bra. Allt är fint.
Oj så fint allt är.

Snälla, prata inte med mig om det här. Ni kommer inte få några svar.
Inte ens jag vet vad felet är.
Jag lovar att när jag själv vet varför jag känner såhär så ska jag låta er veta.
Men just nu vet jag inte. Och vet inte om jag någonsin kommer veta heller.