.

Jag vet inte ens vart jag ska börja. Helgen började trevligt, men jag kan ju säga att det slutade i blodbad. I ett rejält blodbad.

Kan berätta det såhär:

Kvällen börjar med en trevlig kräftskriva på gatan. Alla är glada och snapsar sina snapsar och äter sina kräftor. De sjunger och har en mysig sammahållning och skrattar åt varandras skämt. Men tillslut tröttnade jag och Victoria på att sitta ute, så vi gick hem till mig där mamma och Malin satt.
Där inne fanns även min bror, Sebastian, och hans kompisar. De skulle ha en trevlig kväll i bastun, dricka bärs och bada.
Kareoken kom även igång senare mot kvällen. Alla kom igång ordentligt och skrattade åt varandra, och med varandra.

Men där skedde någonting.. Någonting som händer allt för ofta. Min bror och hans flickvän börjar bråka. Ingen vet om vad, och det är inte heller någon som bryr sig, ingen orkar längre. Men det är där det går annorlunda, än vad det brukar göra ''vanliga'' kvällar.

Sebastian blir jättearg och slår först sin syster, alltså mig. Men eftersom jag inte är rädd för honom skiter jag fullständigt i det, utan koncentrerar mig mest på att han inte ska röra Denice, hans flickvän. Då blir han förbannad och slår sönder en fönterruta, och får ett djupt jack i armen.

Jag och min far lyckas brotta ner honom i soffan och jag tar en benvärmare för att linda runt hans arm. Då börjar min far och min bror att skrika på varandra, och den nerlugnade Sebastian blir åter igen sur. Då sparkar han sönder första bästa, i detta fall ett glasbord. Resultatet av det blir ett väldigt djupt och stort skärsår i foten, och blodet rent ut sagt sprutar. Jag får blod över hela mig, och mina tårar sprutar precis lika mycket.

Efter att ha lyckats vira om foten också bär vi upp Sebastian i hallen, där den långa väntan på ambulans börjar. Sebastian varvar mellan att vara fly färbannad till att skratta åt det som hänt.

Tillslut kommer ambulansen och jag åker med honom in. När vi väl kommer fram tar det inte lång tid innan vi får tid. Han måste sy både fot och arm. 10 stygn i foten, varav ett är ''inne i foten'' pga brusten artär och fem stygn i armen.
Sen får vi åka hem.

Jag och Victoria lligger en stund i sängen och pratar om dagens händelse. Eller rättare sagt, kvällens/nattens äventyr. Ingen av oss kan ju säga att det var speciellt underhållande, men det funkade. Det är inte jag som kommer ha ont iallafall.

Och idag har jag fått tvätta och lägga om hans sår ett antal gånger, bara för att det aldrig slutar blöda. Tycker jag synd om honom? Nää..

Såå, bilder? Varsågod. Känsliga läsare varnas..

- Bilder återkommer jag med, då mitt internet är satans verk, så håll i er -