.

När jag var ute med hunden, och nästen precis vid min dörr, hörde jag en granne säga hej.. Han hade självklart sin hund med sig. Släppte hunden lös, så jag var tvungen att släppa Sulan. Och sen tog han med sig hundarna till hans bakgård, så jag var tvungen att följa med. Jag ville baar hem, för det var kallt och blött ute. men jag var tvungen att stå där i en timme, en timme, fattar ni det?! Det var skitjobbigt. Varje gång jag skulle öppna munnen och säga hej då, började han babbla om hundens kroppspråk. Jag ville sjunka genom jorden så jag kunde vara hemma igen, hemma i mitt trygga rum, utan honom.

Men tillslut kom jag därifrån, och kom hem igen. Tog med mig lite pepparkakor och satte mig här, i mit varma sköna rum. Ska snart upp och somna i fotöljen, ta mig en kopp te och vänta på Simon. Men jag skriver innan jag går och lägger mig.

Tack för mig <3