KLAGA KLAGA KLAGA
Jag har jobbat nu i sex dagar i rad. Det är inte mycket att göra på jobbet, tvärtom, det är INGENTING! Jag bara står där i fem timmar och ser allmänt sliten ut. Och det är samma sak varje dag.
Jag vaknar upp vid tio och går och lägger mig i solen. Börjar åka mot jobbet vid tjugo över två. Jag kommer till jobbet ca 14.45 och måste då byta från mina somriga shorts till äckliga jeans, och mina fina gladiatorskor till äckliga svettiga tofflor - för man får ju absolut inte använda skor som visar tårna, det är äckligt - så därför är strumpor ett måste.
Sen ställer jag mig där. Klistrar på det där fejkade jävla smilet och pratar trevligt mot de kanske 10 kunderna jag har på hela dagen. Fyra timmar senare börjar jag städa. Diska, torka, plocka undan, fylla på, stänga av och diska igen. Sen, klockan åtta, är jag klar för hemgång.
HATAR ATT JOBBA. Och sen ska jag vara sådär hjälteaktig och duktig och hjälpa mina arbetskollegor genom att ta deras pass när de inte kan. Det slutade med att jag har nu jobbat Torsdag till Onsdag, ledig torsdag, jobb fredag till söndag.
Mina fötter dunkar av smärta, och mina vader skriker efter nåd.
Jag åker till Bulgarien om en vecka. Jag har inte ens börjat packa. Varför? Jag har inte tänkt på det. Känner jag mig stressad? Ja..
Jag orkar inte vara mig just nu..
Bajs
skitväder
Sånt här väder får mig att längta som fan till resan. Jag och Victoria åker till Bulgarien den 7/7 och är borta två jävla veckor! UNDERBART! JAg måste dessvärre köpa ett nytt minneskort till kameran, så jag slipper tänka på hur många kort jag tar osv. Men det är luuugnt, det fixar vi.
Men nu måste jag ner i rummet och börja klä på mig, så jag kan åka till jobbet nån gång.
Tjingeling! <3
FÖR JAG HAR TAGIT STUDENTEN!
Efter mycket om och men var det äntligen dags! Vi sprang ut, med ballonger, tutor och en jävla massa skrikandes. Sen var det flak. BÄSTA FLAKET!
Sen hem och börja kröka. Och självklart öppna presenter. Jag fick en resa till Bulgarien med underbara Victoria! 7/7 åker vi och är borta i 2 JÄVLA veckor. Så jävla underbart.
Men nu är det över. Slut på det roliga, kan man ju säga. Men åh, va underbart det var.
Nu ska jag och Victoria dra till gymmet, den ska jag till ett café och sök nytt jobb. VI HÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖRS!
snart dags
Så, onsdag är det studentfotografering. Kul! Tisdag är det bal, men jag har bestämt mig för att inte gå. Vafan ska jag göra där..? Lite så känns det. Så nej, ingen bal för mig. Men torsdag. EN JÄVLA VECKA KVAR! Det är sjukt. Så jävla sjukt..
Ska snart röra mig in till stan. Tänkte kolla lite kläder, samt se till att möta upp Fison så vi kan byta pengar mot biljetter till slutskivan. Såå, jaa. Så som det kan bli va..
Tänkte bara skriva lite så man vet att jag lever lixom.
Tjingeling!
en tripp till donken senare
Så han tog sin lilla bil (som för övrigt låter som ett flygplan) och så hämtade han upp mig vid Trollbäckens IP. Vid donken festade vi på hamburgare och kaffe. Ytterst trevligt!
När jag sedan kom hem skulle jag hoppa in genom fönstret. Risken fanns ju att pappsen skulle vara vaken, och han skulle bli väldigt arg om han märkte om jag fortfarande var uppe, och dessutom var ute på vift. Men dessvärre ramlade jag innan jag hann sätta fötterna i golvet, så om han inte var vaken då, är han verkligen vaken nu.
Men nu ska jag surfa runt lite, och sen ska jag faktiskt låta John Blund komma och ta över.
Tjingeling!
köp dessa till mig
MAHA
(victoria, du fattar)
herregud..
Victoria Wenger; Imorgon kör vi en repris från i onsdags ! säger (01:42):
lilla ninni i skogen mellan träden hon vadra, då plötligt så såg hon en jätte het tjej. Oh hållalatjili och hållalatjili där kom jag
no life no life
Jag är inte taggad för jobb imorgon, må jag lova! Ska jobba fem timmar, och jag lovar er, det är inte mycket jag tjänar på den dagen. Jajajaja, vad ska man göra?
Nu ska jag väl ta och sova, antar jag.
Så, godnatt!
Tjingeling
MVG MVG MVG
Jennie har nu också kommit hem från Thailand, så träffade på henne lite snabbt i Tyresö Centrum. Hon har gjort en jättefin tatuering på armen! Lite avundsjuk vart man ju, maha.
Ska också göra en snart har jag bestämt. Har lite ideér, såå aaa...
Men nu har jag inget mer att skriva, är uttråkad som fan.
Men skriver kanske sen!
MVG MVG MVG! Tjingeling
Ny hårfärg
Längesen som jag var såhär ljushårig! :)
skola
Trafikkunskap idag. Hoppas på MVG, faktiskt. Fick MVG på det jag hade skrivit i Studiehäftet, så om det gick bra på provet vi gjorde i måndags förra veckan så kommer ännu ett MVG att stå i betygslistan.
Nu fick jag det att låta som att jag hade ett antal där, men det har jag verkligen inte. 1 MVG till och 5 VG:n - DEN NI! Sen hur många G:n och IG:n jag har, är en helt annan femma. Satt och räknade igenom dem igår, både 1an, 2an och 3ans betyg.. Ooops igen, säger jag. Många IG:n blev det, må jag lova.
Inte stolt, men förtvivlad är jag inte heller. Jag orkar helt enkelt inte känna ett skit.
Och imorgon har jag också planerat att gå till skolan, iallafall på psykologin. Sen blir det gymmet som jag inte har besökt på typ en månad, och sen blir det jobb från 15-20 och sen ska jag och Victoria till Bar 54 och hälsa på lite vänner.
Torsdag har Victoria sin skiva, och på fredag är det troligen jobb igen 15-20. Sen är det jobb hela helgen som vanligt.
Hade personalmöte i söndags. Fick se de nya sommarscheman. Jag jobbar väl sådär mycket, inte överdrivet, men skulle vilja jobba mer om man säger så! Fast jag ska inte säga för mycket, jag vet hur jag är. Tar åt mig jättemycket pass, och sen byter jag ändå bort dem för att jag inte orkar, haha.
Men nu ska det borstas tänder och packa väska. Nu ska jag till centrum först och köpa en nu kalender, och sen till skolan.
Tjingeling!
JA! Något nytt har ju hänt
uppdatering
Nu har det gått yttligare väldigt lång tid sedan jag bloggade. Och vad har hänt sen dess?
1. Jag har blivit ett MVGbarn
2. Jag har sagt upp mig från jobbet för att åka till Moskva och jobba
3. Jag har träffat en miljonär som gett mig 150 miljoner så jag behöver aldrig mer jobba
4. Jag går runt i samma gamla rutiner
Sorgligt nog är det alternativ 4. Förvånade? Inte jag iallafall.
Men livet rullar på. Skolan existerar inte längre för mig, jobbet existerar på helgerna, pengarna existerar den 25te men ej långt efter det är de borta och jag sitter fortfarande här i min säng och ruttnar.
Det enda nyttiga jag har gjort på senaste är att jag har skaffat tillbaka min telefon. ÄLSKLING ÄR HEMMA IGEN <3
Men sen då? Jag har inte fixat kläder till student, jag har inte fixat mitt eget internet utan snor fortfarande mammas dator, jag har inte tagit åt mig extra jobb-pass för att tjäna pengar, jag har inte fixat ett skit - så att säga.
Jo, jag har färgat håret. Lite blondare denna gång, en slingning till och sen är det klart. Skönt att vara lite ljusare i barret.
Men ångesten finns fortfarande där. Sen om jag fortfarande orkar känna den, lyssna på den - är en helt annan sak.
Jag.är.trött.på.det.här - ge.mig.ett.nytt.liv
MITT liv, MINA val!
Nu är det snart dags för studenten. Jag har ångest. Det går upp&ner för var dag som går. Jag pratar självklart om mina betyg. Ena dagen känner jag verkligen att jag inte bryr mig. Att jag inte orkar. Att jag tycker att det är meningslöst för mig att må dåligt, när jag VET att det inte finns något att göra nu. Men sedan fylls jag av en sån jävla ångest. Men den ångesten är inte för att "jag inte har någon framtid utan betyg" - utan mer en ångest för hur mycket jag faktiskt sviker mina föräldrar och även lärare. Jag får en klump i halsen när Anna (vääärldens bästa) frågar mig hur det går. Vad jag vil göra med mitt liv. Hur jag har planerat. Att behöva prata om det är jobbigast. Eftersom jag VET att ifall jag hade lagt ner lite tid hade jag kunnat fixa detta. Jag
Jag hade aldrig kunnat bli ett MVGbarn, men jag hade iallafall kunnat försöka. Men samtidigt kan jag inte klandra mig själv. Jag VET hur jävla skoltrött jag varit. Troligen mer än andra. Jag har fått kraftig ångest när jag vaknat på morgonen, och istället valt att somna om. Bort från allt, bort från skolan.
I början av ettan var jag en av de få i klassen som hade under 5% frånvaro. I måndags fick jag min nuvarande. 77%.. 77% ogiltig frånvaro.. Nej, jag är verkligen inte stolt. Men jag har, PSYKISKT, inte orkat.
Förutom att tänka på lärarnas&föräldrarnas besvikna miner, så tänker jag också på att det kommer bli psykiskt jobbigt att söka jobb. När arbetsgivaren vill se är det enda jag kan visa upp ett vitt papper med stora bokstäver - IG-BARN! Men samtidigt vet jag också att i den branschen jag är nu, dvs café&resturangbranschen, bryr sig inte om betyg. De bryr sig om hur mycket erfarenhet du har. Och erfarenhet har jag. Jag jobbade 1½ år på Barnadiset där jag fick sköta kassa, stängning, larmning, mathantering, espressomaskin och kalasunderhållning. Sen har jag jobbat i 8 månader på mitt nuvarande jobb, café Söder inne vid skanstull. Där får jag också sköta espressomaskin, stå i kassan, hantera pengar och stängning. Beställningar och sån skit.
JAG KAN DET! Jag behöver inte visa upp ett betyg för att visa att jag kan. Jag kan visa upp mitt CV. Och där står det. Där står det att mitt störta intresse inte har varit skolan, utan att jag istället valt att JOBBA och skaffa mig ERFARENHETER. Prova på nya saker.
Det finns 2 val man kan göra:
1: Plugga, plugga, plugga och skaffa sig ett bra jobb. Leva flott (om nu det jobbet har bra betalt)
2: INTE plugga så mycket och istället jobba. Jobba där, och sen där, sen byta dit, sen kanske resa utomlands och jobba. Jobba jobba jobba.
Jag har tydligen valt val nummer 2. Och jag känner inte att det kommer förstöra min plan för hur mitt liv ska se ut. Jag vill inte sitta fast i en skola i 4-5 år till, för att plugga till något som jag kanske inte ens får jobba som senare.
Nu börjar jag spåra här, såklart. Det är nog bäst att avsluta här. Här och nu. Innan det spårar totalt och jag skriver en bok istället.
kanske?!
-
Jag vet att det är svårt att tro på, och jag förstår er om ni inte gör det. Men jag lovar, jag pluggar faktiskt just nu.
god jävla fattig natt
Vill ni veta en till rolig grej? Jag vart så öööööverlycklig när jag såg det. *NOT!*
Jag har numera 12 kronor kvar på mitt konto, och min plånbok ekar jävligt tom. KUL ELLER?! Lönen kommer inte förrän på fredag (eller måndag, beroende på om chefen är snäll) och mina cigg kommer ta slut imorgon. Vafan gör jag?!
Jag kommer säkert behöva låna pengar av Victoria så jag kan köpa mig något kul imorgon, så får hon dem sen. Men cigg då? Och allt annat nödvändigt som man bara mååste köpa? Som kaffe? Hur ska jag ha råd med kaffe?
Som sagt, det är inte bara ryggen som dödar mig, det är ekonomin också.
allt börjar bli som förr?
Mycket har hänt sedan dess. Jag har börjat träffa Simon igen. Han som jag var tillsammans med i tre år. Han, ja. Han hörde av sig till mig, jag följde med honom när han skulle jobba, vi träffades efter det och här är vi nu. Tillsammans vet jag ej, men vi tycker om varandra.
En sak är ju säker, ingen av oss slutade någonsin att tycka om varann. Vi behövde bara en paus från varandra helt enkelt. Men jag kan känna idag, att jag ser på honom på ett helt annat sätt nu. Jag vet vårs brister tillsammans, men jag vet också vad vi är bra på tillsammans. Jag har alltid kunnat prata med honom, på ett sätt som jag inte kunde prata med någon annan.
När det tog slut mellan mig och Simon lovade jag mig själv att vi aldrig mer skulle bli tillsammans. När folk frågade svarade jag nej. Nej, nej och åter nej. Just för att jag visste varför det hände, varför vi tog beslutet.
Men det kanske är såhär det ska vara? Det kanske är så. Eller så kanske det bara är längtan efter "det normala" som får oss att vilja fortsätta? Vi kanske bara saknar att ha det som det var förr, han och jag. Vi mot världen.
Kanske vi kommer upptäcka en dag att det absolut inte funkar, att vi bara ska vara vänner. Men då vet vi det, då är det andra och sista gången vi har försökt. Allting förtjänar en andra chans, eller hur?`
Jag vet inte vart detta kommer sluta, men det vill jag inte riktigt veta heller. Jag följer med strömmen, och lever en dag i taget.
det här var mitt hår idag
vi går mot ljusare tider, alltså ljusare hår
