.

Efter en stund på tradera är det nu dags för lilla mig att gå och lägga mig. Att kolla på tradera är rätt kul. Budar lite då och då, men budar inte på någonting som jag vet att jag kommer ''vinna''. Men bara för en kul grej. Och om det nu skulle visa sig att jag vinner något, så har jag inte budat högre än 200-300 spänn.

Så det är ju inte hela världen.

Men nu, sängen. Imorgon, upp halv sju och förbered mig på en kort dag i skolan. Tänker nog inte gå på geografin, då det är meeeer än pinsamt att alltid vara den som blir klar först på provet.. Och även pinsamt när man inte ens kan det.

Så imorgon bär det nog av till solariumet på alléplan, sen hem och sova, och sen gymmet.
Här ska det biffas!

Vad händer nu till helgen? Jag vet att jag jobbar hela, plus att min kära lillasyster fyller 8 år. Men jag skulle ändå vilja hitta på någonting. Kan ni säga någonting vettigt och roligt som man kan hitta på en fredag eller lördag kväll som inte kostar allt för mycket, eller som man inte behöver vara uppe så fruktansvärt sent?

Eller om man bara ska ta en helg av filmtittande, och sovande? Skulle nog behövas det också.. Jag har inget liv!

Just det, lite bilder från födelsedagen, tagna under middagen.

    

Ser jag ut att ha roligt? Kanske inte, men det var faktiskt riktigt trevligt. Utgång blev det därefter, och den var också kul! Men så händelserikt var det väl inte, men vad förväntar man sig egentligen när man bara fyller 19?

P.S  - är det bara jag som tycker att jag ser otroligt fet ut på alla bilder? Herremingud, dags att ta tag i träningen och sluta upp med chipsätandet. Woops, har en skål brevid mig...? HJÄLP

Jag har egentligen ingenting vettigt att skriva om, men jag fick en konstig känsla i magen om att det var dags för en uppdatering nu. Så det kanske kommer något intressant i skrivande stund?

Imorgon har jag geografiprov, vilket jag absolut inte har pluggat till. Jag har inte ens en aning om vafan det är för prov, och vad det ska handla om. Det kan vara för att jag inte gått på mina geografi-lektioner så himla ofta. Knappast något, faktiskt.
Vad hände lixom med plugg-teamet? Vi skulle ju träffas och plugga tillsammans? När hade vi tänkt att göra det? HALLÅÅÅ?!

Så, jag sitter här och har en miljoner saker att utföra egentligen.
Bara en kort sammafattning i form av en lista:
1. Ringa Tele2 angående mitt fitt-internet
2. Skriva alla uppgifter till textkomunikationslektionerna (långt ord..)
3. Göra de 2 religionsproven - hinduism och islam
4. Göra alla grejer till svenskan, vilket är mycket
5. Lämna in min älskling (mobilen) på lagning eftersom högtalaren är trasig
6. JOBBA! Måste få in pengar nu till London
7. Klippa min hunds klor (!)
8. Städa rummet
9. Göra geografiproven
10. Läsa färdigt trafikkunskapen, så jag inte hamnar efter.

Detta är egentligen saker som tar typ 5 minuter (iallafall vissa) men inte fan sätter jag mig ner och göra det! Jag skjuter gärna upp saker och ting. Jag menar, när det gäller internet tar jag istället mammas dator, när det gäller mobilen och högtalaren använder jag istället handsfree. När det gäller hundens klor, jaa, då glömmer jag helt enkelt bara bort det.

Jag är en meningslös människa som inte borde få ha saker att ta hand om, eftersom de aldrig blir gjort.

Jag och Victoria har ett intressant samtal just nu. Jag pratade även med Fison om detta idag. Vi är 19 år nu, snart 20. Snart är det dags för oss att stadga oss och skaffa oss familj. Om man tänker på den ''perfekta familjen'' ser den ungefär ut såhär;

- Pojken och flickan träffas när de är runt 20-22 år. De lever ett äventyrligt liv där de reser och upplever saker tillsammans. De trivs i varandras sällskap och allting flyter på. Efter 2 år av lyckligt förhållande går mannen ned på knä och friar till den lyckligt ovetande kvinnan. Samma dag berättar den unga och söta kvinnan att hon väntar deras kärleksbarn. De är jättelyckliga och kan inte se ljusare på framtiden.

Nu har det alltså gått 4 år sedan dom träffades. De har hunnit bli 24-26 år, och det är egentligen nu allvaret börjar. Vid denna tid ska de ha fast jobb, ha ring på fingret och en riktig sån där svensson-vardag. De kliver upp på morgonen, kindpussas när de möts i köket för den där kaffen som de så kraftigt är beroende av, de ''hinner inte'' ens pussas ordentligt, eftersom det har blivit en del i vardagen att det är deras barn som står i centrum.
Kostymerna åker på, och likaså gör det falska ''hej jag älskar mitt jobb''-leende på och de sätter av till dagis för att slänga av ungarna och sedan åka till jobbet där de nu ska spendera 8 timmar.

När de sedan kommer hem har de inte mycket tid över. Nu är det mat som ska lagas, ungar som ska badas, räkningar som ska betalas, tvätt som ska hängas, golv ska dammsugas. Ingen tid över för det som de hade så mycket tid för, förr i tiden. INNAN allt detta.
Det är såhär deras liv kommer se ut i 18 år framöver. Då kanske deras barn har börjat sköta sig själva, eller kanske bättre; flyttat hemifrån.

Jag vill inte ha det såhär. Jag vill gifta mig, absolut. Men vill man verkligen ha det såhär?
Och om det ska se ut såhär, så har jag ganska bråttom med att hinna en man som jag kan tänka mig att leva resten av mitt liv. Jag vill vara ung när jag gifter mig, och jag vill vara ung när jag skaffar barn.
Man har så mycket drömmar om hur man vill att ens liv ska se ut. Man vill ha det perfekta förhållandet, där man verkligen kommer älska sin man i nöd och lust, sjukdom och hälsa.
Men hur ska man kunna vara så säker på att den där kärleken aldrig kommer dö? Jag vill hitta den kärleken som min mamma såg i min pappa, jag vill hitta den passion som de kände, och fortfarande känner för varann. Jag vill  inte sitta där, fast i ett förhållande som man håller i, bara för barnens skull.
Mina föräldrar har varit gifta i 20 år, i sommar blir det 21 år. Men hur stor är egentligen chansen att man verkligen hittar sin livspartner? Hur kan man vara så säker på att man alltid kommer älska varandra?

Tänk om det inte kommer bli som man alltid har drömt om? Jag kanske blir den som gifter mig 4 gånger och har 2 barn med olika pappor. Eller så kanske man slutar upp ensam. Utan barn, och utan äkta make.

Man ska verkligen inte tänka såhär. Det är illa, och man får ångest över att inte veta hur allt kommer sluta. Kommer jag ha en man som sitter där vid sjukhussängen när det är dags för mig att säga farväl till världen? Kommer jag ha en man som står svimfärdig brevid mig när jag föder våran kärleksbarn?

Varför kan jag inte ha den gåvan att kunna se in i framtiden, så jag kan se om jag avslutar mitt liv lycklig, eller om jag kanske kommer bli som de griniga tanterna på jobbet, som inte har någon annan att prata med än kassabiträdet på cafét (dvs mig..)

Skrämmande. Jag vill inte bli vuxen...
Förlåt att det blev en bok av detta, men det finns så mycket att undra, så många frågor som man inte kommer få svar på förrän den dagen kommer.

Så var det över. Nu har man fyllt år, och så är det 364 dagar kvar tills den RIKTIGA dagen kommer - 20årsdagen! Jag menar, 19 är ju en sådan värdelös ålder.. Usch usch.

Men lite roliga saker fick jag iallafall. Det vart en weekendresa till london med mamsen (<3), nya högtalare till datorn (har verkligen behövs. VÄRSTA BASEN NU!) och presentkort från Victoria på H&M för 600 kronor. Och såklart, en väska av moster. 500 kronor av farmor.

Weekendresan bär av 5-8 mars. Och det kommer bli suuupertrevligt!

Jaa, det var det. Riktigt roliga saker det där, och det behövs också!

Sen vart det utgång med Victoria, och det var också riktigt trevligt. Det blir även utgång imorgon, då det kanske blir lite fler som följer med ut (?)

Jag råkade visst "försova" mig lite. Fast jag kommer inte komma mer än 20 minuter försent. Ungefär då det är dags att gå ut på rökpaus med bästa läraren, Anna. Har käkat frukost som bestod av skinksmörgås och varm choklad. Lite mysigt sådär.

Efter skolan åker jag och Victoria till centrum och skaffar oss lite hårfärg. Dags att bli lite ljushårigare, eller vad säger ni? Kanske tillochmed blont till sommaren? Jobbar på med slingor iallafall, sen får vi se vart det leder.



Blond vs. Brunt

Nu är det dags att sova. Skola imorgon, och om man ska ha någonting att plugga till när vi startar nästa vecka, är det ju bra om man är där också. Tycker ni inte? Haha.

Så morgondagens planer är att åka till skolan, och sen åka hem igen. Vi får se om jag och Victoria kanske färgar håret? Skulle vara rätt bra, då jag ser äcklig ut i min nuvarande frilla.

Menmen, sova var det. Hörs kanske imorgon.
puss

Tänkte bara visa en bild hur jag såg ut ikväll när jag tog min voffsing på en runda i det kalla. Pappas jacka och mammas skor. Båda en aning för stora...

Haha, jag och en hemlig person (hon vill ej att hennes namn ska skrivas ut här) har beställt såna här roliga bröstpiller. Det är ett piller som du tar två gånger om dagen i 6-8 veckor och vips, så växer dina bröst med 2 kupstorlekar. NAJS! Och de var inte så förjävla dyra, så varför inte testa lixom? Jag tror egentligen inte på sånt där, så kommer inte bli speciellt besviken om det inte fungrerar!

Och nu är det bokat att jag och Wellman ska börja gymma. WE GO GIRL! Ska ringa till SATS på regeringsgatan och se om jag kan boka en tid för en ''rundvandring'' av en ''coach'' så man kommer igång.
Nu ska jag kanske äntligen börja mitt nya liv? Hoppas, hoppas.

Men vi vet alla att jag kommer falla tillbaka i samma gamla spår. Ingen träning, mycket skräpmat, dålig sömn, mycket skolk, jobb och rökning.

Jag kommer då aldrig förändras..!

Sitter nu och dricker kaffe och käkar chokladboll. Mer slapp får man ju bli. Är galet kissnödig, men pallar inte ens röra mit till toaletten. Vet inte vad jag ska hitta på just nu, men jag orkar inte röra mig från mammas dator, så jag blir väl sittandes här tills det är dags för mig att ta hunden på en vända. Sen är det väl sängen som gäller för mig..

Jag och Apelskog har nu bestämt att vi ska bli pluggkompisar. Vi startar redan nästa vecka. Då blir det dags för oss att fixa upp det vi missat, och försöka komma ikapp med rester och sånt skit. Vi får plugga med massa kaffe, och te. Lite godis och snacks på sidan om, lite mysig musik och sådär. Låter väl bra? Det måste fungera. Och om det ska göra det, måste jag även ha någon som sporrar mig lite också.

Ska även kolla med Wellman om hon och jag kanske kan börja träna. Nu har ju hon skaffat kort på SATS, och då kanske man kan joina henne och försöka komma igång..?

Nu jävlar ska det tas tag i grejer!!

så, nu har jag precis klivit upp, hunnit hänga tvätt, målat naglar och suttit här en stund.
Nu är det desperate housewives som gäller innan det är dags för lilla mig att köra bil! LAGOM NERVÖS!

Åh vilken bra dag! Jag har för en gång spenderat pengar på något vettigt! Vart inne i Farsta med Jennie och pengarna har flugit iväg. Men kom hem med något bra också!

Tack Jennie för sällskapet!

Har fått ett jobberbjudande också. Mattias, som jobbade inna i pizzerian i Ringen (där jag jobbar nu) har öppnat ett eget café och vill att jag ska komma och jobba hos honom. Nu när jag känner honom kanske man kan höja sin lön lite (?)  Så dit ska jag imorgon, och Jennie ska med mig även dit. Hon ska söka heltidstjänsten eftersom hon sagt upp sig från sitt gamla jobb. Best wishes!

Och på fredag är det idrottsdag, som jag ska råka strunta i. Ska följa med U till solna där han ska tattuera sig. Kommer bli sugen som fan. Kanske kan be dem fylla i min tattuering lite också? Den på tån, nivet? Det var ju trots allt dom som gjorde den. Skulle inte vara mer än rätt att jag fick fixa till den lite :)

Men nu ska jag (tro det eller ej) städa lite i rummet. Det är verkligen kaos, och det är dags. Det är äckligt....


Sen senare, efter maten, är det dags att övningsköra med mamsen. Imorgon är det körlektion med lärare som gäller. Herregud, mer nervös människa kan man ju leta efter. Och jag pratar inte om mig, utan om mamma. Någon dag kommer jag orsaka en hjärtattack på den stackars kvinnan. Så som jag kör ^^

Men nu, Nu, NU - STÄDA!

Fan... Det vart ingen full vecka, trots allt.
Vi hade ingen psykologi idag, så vi skulle börja 11.10, men jag råkade försova mig lite.. Oops!

Menmen, skit samma. Ska snart åka till jobbet, och jobba till åtta. Men det är lugnt, nu har jag ju sovit som en GUD!

Hörs senare! <3

Så, idag var det riktigt nära att jag stannade hemma. Jag är så jävla trött, och kommer fan inte orka jobba hela veckan. Jobbar idag, imorgon och lördag+söndag. PALLANTE!

Menmen, skit samma. Vad gör man inte för pengarna. Nej just det, nu kom jag ju på.. Jag får ju för fan knappt någon lön. Inte fan är man bra betald iallafall. Men vakten på mitt jobb ska snacka med dem på hans jobb och se om han kan fixa något receptionsjobb till mig. Fett skönt, fett slappt.

Sitetr i skolan nu, och ska snart hålla tal. Vi ska hålla tal om vad vi inte kan hålla oss utan, och så valde våran lärare bokstaven "D" - så jag valde min dator. Tråkigt va? Typ halva klassen valde sin dator att snacka om.
Jag får min dator att låta som min gud. Kanske är det så? Det är nog det. Min dator är min gud. Den kan underhålla mig i flera timmar, ladda ner underbart bra filmer till mig, och låta mig vara om jag inte har lust.

Jag älskar min dator.

Man skulle kunna tro att jag är född inom databranschen! Jag fixade nu nämligen så jag fick tillbaka mitt internet!

LYCKLIG!

Jag är lite ledsen just nu. Jag vet inte varför, men det känns som ett stort hål gapar i mig. Skriker och gråter efter att få bli igenfyllt. Det är som om någon tagit en stor grävskopa och tagit en stor bit av mig.
Jag vet inte vad jag ska göra för att få hålet att försvinna. Eller iallafall täppas igen lite.
Jag vet inte..

Det är alltid lätt att sätta upp en fasad. En fasad som visar att man är glad. För det är jag, jag är alltid glad. Alltid redo för att festa, dansa, skratta, skrika, snacka skit, jobba, trösta min familj och vänner. Det är en fasad jag alltid har haft och troligen alltid kommer ha.
På jobbet säger dom det, att jag är alltid så glad och de blir glada när de ser att jag ska jobba. Jag har alltid en sån energi och är så trevlig mot kunderna. Fast egentligen får jag bara lust att ta fram en bomb och spränga alla i luften. Jag är TRÖTT på allt just nu.

Men jag ska inte klaga. Jag är glad. Jag mår bra. Allt är fint.
Oj så fint allt är.

Snälla, prata inte med mig om det här. Ni kommer inte få några svar.
Inte ens jag vet vad felet är.
Jag lovar att när jag själv vet varför jag känner såhär så ska jag låta er veta.
Men just nu vet jag inte. Och vet inte om jag någonsin kommer veta heller.